extremelyloud

Yo ma bitches. Det är midsommarafton och jag sitter och har tråkigt i mitt rum. "Nej, Hilda, du måste fira midsommar med oss tills du är arton, minst!" Jag ba KUL LIV. Så nu sitter jag häruppe och är asocial, jag vet inte varför, men det blir alltid så när vi har gäster här. Kvällen delas liksom in i olika stadier. Först går allt jättebra, men efter några timmar blir jag lite uttråkad och börjar hetsäta chips och när jag ätit upp nästan hela skålen inser jag vad jag håller på med och avlägsnar mig lite tyst till mitt rum. Jeez. Men jag har i alla fall en ny klänning, som jag köpte igår.


Egentligen skulle jag köpa lite nödvändiga saker inför min språkresa, men jag tyckte så mycket om den. Jag åker förresten om fyra dagar. Nervös? Nej, inte alls... Jag känner mig helt lugn inombords...

Inte. Jag föreställer mig det värsta hela tiden. "Det kommer att gå jättebra, Hilda! Du kommer att få så många nya vänner och bli oerhört duktig på franska! Ja... alltså du är ju duktig, men ÄNNU duktigare!" "Hmm, okej pappa." Så sitter jag två veckor senare ensam i ett hörn och gråter. Jaja. Jag får försöka ha Dumbledores citat i bakhuvudet.

Tjatja butches! (Skrev det på Mirandas order.) Nu är jag i Skåne med Lillebil och Morris, och det är supermysigt. Vi är på biblioteket just nu, och jag har lånat några böcker. (Kbryfakta för er som vill veta; Ingen hör mer hemma här mer än du av Miranda July och Allt är upplyst av Jonathan Safran Foer, för den var så svår att läsa på engelska.) Vi måste antagligen gå snart, för bibblan stänger snart. Och ja, jag skrev precis bibblan. Vilket tråkigt och intetsägande inlägg det blev. Men ha det bra i alla fall! Puss ♥


The gangstah-broes a while ago. Ehehe.

På skolavslutningen igår skulle våra mentorer dela ut våra betyg och en liten avslutningspresent, och de ropade upp oss genom att ge en utmärkande beskrivning av varje person. Jag fick beskrivningen; "Klassens text och bildkonstnär, alltid lika finurlig med en räv bakom örat", om jag kommer ihåg rätt. Det var något sådant i alla fall. Ni kanske tycker att finurlig är en synonym till konstig, men jag blev faktiskt ganska glad över beskrivningen. Jag tycker om finurliga saker. Och rävar bakom örat. Det fick mig att känna mig lite som Luna Lovegood. Och Luna Lovegood måste vara min favoritperson, all times. Även om hon bara är en litterär karaktär.





"My mum always said things we lose have a way of coming back to us in the end. If not always in the way we expect."

Hej. Jag hoppas att ni förlåter mitt ickebloggande. Det har sina anledningar, som vanligt. Igår slutade jag nian och min underbara klass, vilket resulterade i världens gråtfest, typ. Alltså åh. Jag känner mig så tom när jag tänker på att vi aldrig mer kommer att klaga på kylan i klassrummet, eller skratta åt Enzos ibland rätt obefogade kommentarer. Men jag vet att 9LD alltid kommer att finnas med mig, ändå. Tycker så himla mycket om er.


Från sjuan.

Efteråt var det hejdå-party hos Trallis, vilket var väldigt mysigt. Och svettigt. Det måste ha varit den varmaste dagen på året, hittills i alla fall. Efter det sov jag hos Vanja, för att sedan tvingas gå upp klockan nio på grund av en bokad tid hos optikern. Jag har haft en skada på hornhinnan, men den är borta nu. (Ni kan säga kbry om ni vill.) De resterande timmarna har jag mest solat. Om tre dagar ska jag med Miranda och Lillebil till Skåne. Om två eller tre veckor åker jag på språkresa till Provence. Om ungefär tio veckor börjar jag gymnasiet. Herregud.

Igår sov jag och Miranda på hotell. Hon skulle nämligen delta i "Sveriges smartaste femtonåring" idag. Hon vann. En ipad och internal glory. Så jäkla cool kompis. Men det var i alla fall väldigt mysigt, vi åt middag hos hennes mormor och tog osmickrande fotoautomatsbilder. Och somnade till "How I met your mother" för det där hotellet hade tydligen en himla massa tv-kanaler.


(Konstig superfrissig frisyr?)

Nyss fick jag lite landet-på-midsommar-feeling när jag tog på mig mammas träskor och gick ut med soporna i duggregnet. (Ni kan försöka tänka bort det där med soporna, tänk er istället att jag gick ut för att plocka smultron eller något.) Jag önskar jag hade en systemkamera. Då jäklar hade ni fått en massa bilder på mina fötter i träskorna och ett Vallentuna i duggregn.


Det här får duga. Och här får ni en bra fredagslåt att lyssna på:
Anna Järvinen – Uppåt framåt på finska

Två bra saker med den:
1. Den är på finska.
2. Det är regn i bakgrunden.

Ha en mysig fredag! ♥

Idag ska jag se Never Say Never - döm mig inte. Miranda (den största beliebern i världen, typ) lyckades boka en hel biosalong för massa beliebers. Det har nämligen varit en flashmob vid Sergelstorg idag, så hon tänkte att massa ändå skulle vilja se den efter. Så smart chey.


Jag har på mig en lila klänning, vilket är ett medvetet val, även om jag älskar färgen ändå.


OMB ♥

Nu ska jag strax in till stan för att möta upp mina belieber-kompizar. Puz hey ♥